För att vara en gymnasieskola är det överraskande stilla. Lågmälda samtal, försiktigt slammer. Men efter en stund bryts den tysta koncentrationen. Det är dags för lunchrast. Eleverna lämnar sina övningsbås, och då passar vi på att prata med Elias Aalto som går sista året på det praktiska programmet.
­

– Jag tar examen till sommaren, jag kommer nog till en början arbeta som timanställd på något måleriföretag, för att sedan gå över till ackord. Mitt personliga resonemang är att jag ska passa på att jobba på ackord när jag är ung och energisk, sen får jag se.

­

Hur mycket tror du att du kommer att tjäna i timmen som anställd?

– Jag vet inte riktigt kanske 100 kr i timmen, men jag vet att man tjänar betydligt mer om man arbetar på ackord. Men jag har också fått den uppfattningen att det är mycket stressigare och att man måste jobba mer. Jag har suttit bakom skolbänken i nio år, så nu är det dags att tjäna lite pengar. Mitt mål framöver är att skaffa mig en egen bostad så att jag kan flytta hemifrån.

­

Peter Erlandsson har gjort en lång och intensiv resa i branschen. Han har hunnit med en hel del sedan han tog examen från gymnasieutbildningen på bygg och anläggningsprogrammet för 28 år sedan. Hans yrkesvärld har sträckt sig mellan målare, lastbilschaufför, och säljare av måleriprodukter för att så småningom utbilda sig till lärare på lärarhögskolan, där han trivs som fisken i vattnet.

­

– Förut så hade eleverna företagsekonomi och ”att starta eget kurs” samt en kurs där eleverna fick starta eget i UF (Ung företagsamhet reds. anm.) men det har vi inte längre.

­

Vad har du för tankar kring ackord?­

– Ackord är prestationsbaserat, det består av en fast del och ett ackord, detta kan hen påverka genom att lägga upp arbetet på ett rationellt och effektivt sätt. Jag tycker att det passar de yngre hantverkarna bättre. Min erfarenhet är att ju äldre man blir så övergår man successivt till det fasta tidlönesystemet. Det finns fördelar och nackdelar med båda. Fördelarna är att man kan tjäna bra på ackord och nackdelarna är att man kan få en massa arbetsskador för resten av sitt arbetsamma liv.

­

Elias valde en yrkesutbildning eftersom han i framtiden vill arbeta med händerna, det teoretiska har aldrig varit hans grej.

­

– Jag har svårt att se mig själv bakom ett skrivbord. Jag är inte så påläst när det kommer till de ekonomiska bitarna, jag lyssnar på mina lärare och erfarna målare som jag möter ute på min praktik.

­

Peter berättar att skolan har en tydlig läroplan som de följer men att branschfolk alltid är välkomna till skolan för att informera eleverna om verkligheten utanför skolväggarna.

­

– Jag har haft föreläsare från Målerifakta på skolan några gånger, men den kontakten har försvunnit, jag tar gärna upp den kontakten igen. Vem vet, det kommer kanske reformera framtidens målare.